Night Watch

Nattskiftet är det värsta.

Det kan verka lugnt, men i de lugnaste vatten...

och de är hala de där fiskj-vlarna.

Kom hemskt gärna över till mitt stenröse! Jag kan både dag som natt. Det här glädjer mitt hjärta. När kommer du? Så att jag vet när jag ska lägga i hummern.

De stora korten på bordet

Jag tänker witches stick together, making secret magic, turning life around. Söndag, Absolut. Häxkonst framför allt. Påsken är ju när!

Vilket Fårö kvastar vi till?

Fårö behöver lösgodis!

Jag spelar schack. Jag är också mycket intresserad av ett visst sorts kortspel som kan vara större än livet självt. Vad tänker du när jag säger söndag? Nickar du?

Katharsis är det Mordor, eller?

Man kan ju undra... jag är där. Tror inte jag kommer att komma renad ur upplevelsen. Tror inte jag kommer att lyckas förgöra ringen. Den jag Tror ger mig någon slags makt. Den som egentligen är maktlös. Men ju mindre man är desto större måste man visa sig. Så jag låtsas jag är Gandalf och springer omkring där på klippkanten vid den brinnande avgrunden och hoppas att en trollformel ska göra allt bra. 

Jag kommer gärna över till Fårö på ett parti schack när det passar. Spelar du schack?

Jag vill inte ha huvudrollen mer!

Dramaturgin är omänsklig och tar ingen hänsyn. Jag är i slutet på andra akten i ett all time low. Om det är en riktig dramaturgi ska det ska vända i tredje akten. Tänk om det är en independent-film?! Och när är det man ska känna katharsis? Vi filmar just nu på Fårö typ.

En osynlig hjältinna

© Majken Pollack

Den här låg kvarglömd på en vind i ett rivningshus.

Antagligen lika glömd och osynlig som den hjältinna som en gång broderade den.

Jobbet måste göras och någon måste göra det.

Det som inte dödar gör dig starkare, alltså...